Nu gör jag detta en sista gång. Byter plattform till Devote istället. Blogg.se vill ju inget annat än krångla med mig. Så jag ger Devote ett försök, om inte annat får jag väl gå tillbaka hit sen. Men här kommer en länkning till nya bloggen då, fortsätt följa mig!

Pga. dålig nätverksanslutning har jag inte kunnat komma in på internet på typ två dagar. Men jag lever åtminstone, hjärtat slår och jag andas om man ska uttrycka det rätt. Hade två underbara prov idag, matten kändes okej och det andra kändes awesome. Kunde ju varit tvärtom istället. Imoron väntar ännu ett prov på ordspråk i svenskan, men inte har jag väl tränat. Nej, jag orkar inte med sånt. Går och lägger mig istället. Imorgon är det återigen fredag, och denna helgen ska jag ta det lugnt!

Här kommer då bilderna. Avslutar kvällen med detta inlägget. Skriver imorgon, efter en lång skoldag så att säga.

Är så jädra trött. Lång skoldag idag och ännu längre imorn. Men nu är det inte många veckor kvar, bara att kämpa. Förresten, idag är det min systerson Isaks födelsedag. Han blir hela 6år gammal! Jisses vad det lilla livet växer fort. Har inte sett honom på ett halvår, och kändes lite konstigt att prata med honom i telefon förut. Han fattar ju liksom allt nu?! Får se till att se dem snart igen, mina fina människor, så han inte hinner glömma mig. Slänger upp bilder från hajken strax med. Keep up! :D

Sitter just nu på datakunskap. Borde väl göra tusentals uppgifter men fördriver tiden på facebook istället. Funderar på om vi ska ner till stan och äta sen, har såpass lång rast. Men får se hur det blir. Övriga planer för dagen? Skola till 15.45 sen vet jag inte. Borde nog plugga, orkar man det? Naeeh ;)

Hej alla fina. Sitter helt ingjuten i soffan nu och bara slappar. Efter att ha hållit igång hela dagen igår och idag är jag grymt utmattad. Men roligt var det, och människorna var riktigt trevliga. Var ute nästan hela tiden och vädret var på våran sida. Har dock inte fått så mycket färg, förutom ett brett streck på högra låret! Så galet fult. Fattar inte alls hur jag suttit. Aja, bättre lite färg än inget alls. Kommer senare lägga upp bilder osv. men orkar verkligen inte nu. Tänkte bara skriva så ni vet att jag lever.

Har precis fixat klart både mig och packningen. Ska möta upp tonårsgänget vid 11.45 vid fästningen,  så är ca en timme kvar nu då. Hoppas att det blir en riktigt rolig helg, för det behövs nu. Förra gänget vi träffade var ju riktigt roliga och det blev en lyckad hajk då med. Kanske ska försöka få tag på Elinda nu dock, för har ingen aning om när vi ska åka. Bjuder på otroligt fina cambilder på mig och sen en låt med. Den är guld, och om den verkar dryg så dra fram ungefär 20sek , den börjar då. Ha det bäst alla fina! :D

Är så jädra trött nu så ska nog slänga på någon film. Känns som jag sett alla vi har här hemma 200gånger, men någon kan man väl alltid hitta. Eftersom jag måste upp tidigt imorn känns det inte helt fel att ta det lugnt, även om det är en fredag. Däremot hade det ju inte varit fel med någon person att ta det lugnt med. I den betydelsen en kille alltså. Gaah, trött på att leva singel nu. Går och dränker den sorgen i soffan, så hörs vi förmodligen en snabbis imorn innan jag åker. Puss på världen! :)

Man kan ju se den här frågan på lite olika sett. Menar man fobier eller sådana dödsrädslor liksom? Men jag kan ju blanda det lite.

Hej bloggen. Jisses vad denna dagen har gått fort, för inte alls länge sen var ju klockan ett. Har hunnit med skolan i typ 5timmar, sen hem och städa, samt plugga. Åt också en bedårande lunch med familjen, tacoooos. Var otroligt gott måste jag medge. Annars har jag inte gjort särskilt mycket idag. Vek den futtiga reklam det var denna helgen och lyssna på wunderbar musik. Nu måste jag dock hitta på något att göra. Kanske packa för imorn? Ska ju på tonårshajk imorn och man ska väl ha med sig lite saker iaf. Får kolla upp det. Nej, vi hörs senare. Kanske ska börja avsluta listan? Bara några punkter kvar nu!

Är trött så in i helvete nu. Borde egentligen plugga, har ett prov i bf-ämnet. Och eftersom jag inte vill att det ska gå lika dåligt som på engelskaprovet idag kanske det är dags att sätta igång? Har ägnat övriga dagen åt att vara med fina Lovisa och Elinda. Satt och flumma framför datan och bara var. Det var fint. Uppiggande. Känner mig ganska frisk och levande nu, bortsett från att rösten fortfarande är knas. Men ska vila imorn och på fredag. Så blir det tonårs-hajk på lördag, förhoppningsvis blir det kul. Nu efter denna infromation ska jag nog krypa till kos. Eller, hur var det med det där pluggandet?......

"Jag har kämpat,
men hugg och slag har tvingat mig på knä
ingenting kvar, så trött, lämna mig här
eller ta mig vart ni vill...
Utan ett ljus som följer känns nu natten alltför mörk,
och utan hopp känns allt så meningslöst"

Jag sväljer gråten, du sväljer drickan.
En trasig själ, ett till glas vin.
Jag förstörd, du redlöst full.
Orkar inte mer nu..
Snälla, kan du inte bara öppna dina ögon och se mig.
Vill inte leva såhär längre. Du om någon tar sönder mig.
DU ska skydda mig, DU ska värna om mitt bästa.
DU, ska inte vara den som gör att jag ligger sömnlös på natten.

Inget längre att hålla fast i.
Vill fly, till någon. Något tryggt.
Du kommer aldrig inse hur ont det gör.
Likt en rakhyvel, skär du snitt i hjärtat och min själ, och såren läker inte.

Hoppas den tillfälliga flykten från livet ger dig lycka, då du bringar mig smärta i verkligheten...

Tjo på världen. Och alla fina (ca 20st) läsare xD! Glömde ju helt bort att berätta något superviktigt förra veckan! Jag, Cassandra Johansson, har slängt ut mitt stora fula skrivbord, och istället satt in en soffa. Den är sjuukt mjuk och skön, dock lite väl stor. Men när jag väl kommit på hur jag ska möblera blire nog bra. Hoppas jag. Tänkte att det kunde vara kul med en "bra" nyhet nu, efter alla bajsiga inlägg. För detta var väl jätteintressant? ;)

Kolla dah! Kanske inte ser så där jädra snygg ut. Men jag gillar den (och priset vi fick den för).

Först vill jag säga, nej, bloggen har inte varit så peppande på senaste. Mitt humör och mitt liv är ganska upp och ned just nu så det är därför. Så, om massa emo inlägg inte är läsvärt kan ni ju komma tillbaka om någon månad igen istället. Tror allt ska ha ordnat sig då.


Nu orkar jag inte mer.
Var är vi, vilka är vi, vem är jag?
Jag tror att jag råka släppa alla trådar, som höll ihop mitt liv.
För nu är du ju borta igen.
Och denna gången är det mitt fel, helt mitt.
Inga ursäkter eller undanflykter, jag svek dej.
Den enda personen som någonsin riktigt gått rakt in i hjärtat, förstått mig..

Finns inga ord som kan förfina känslan, krossad.
Nu är jag så jävla krossad, av mig själv.
Det är inte ni runt mig som är problemet, det är den personen som ständigt förföljer mig.
Jag gör mig själv illa, för jag får er att ta avstånd. Sårar er, sviker er, glömmer er...

Kan inte fatta hur det blev såhär. Har aldrig nånsin förut känt mig så jävla ensam.
Alla ni som stod mig nära, ni är här, men det är ett avstånd ändå.
Tänker hela tiden " borde varit jag som var med där, som gjorde det med dej/er.."

Går sönder, bokstavligen.
Bryts ner.
Skin och ben, och ett tomrum.

Och hon kanske aldrig kommer hit igen.

Har varit så upptagen med att tycka synd om mig själv. Fått det att låta som att jag är den enda som mår dåligt. Men idag, när jag ser alla bilder. Fan vad jag saknar dig. Har gjort så många galna saker, gått igenom så många jobbiga tider. Och nu, så antar jag att du går igenom en jobbig tid i ditt liv igen. Där jag hade velat finnas och stöttat.

Förstår inte hur allt hela tiden kan spricka. Jag fokuserar så mycket på sakerna runt omkring, att jag liksom glömmer det som betyder mest. Vänskapsband ska man hålla hårt i. Särskilt de som är värdefulla.

För två månader sen var det vi mot världen. Jag fick uppleva en av de lyckligaste stunderna igen på otroligt länge, väldigt mycket på grund av dej. Istället för att skicka ett sms, eller säga det i verkligheten skriver jag det här. Moget? Modigt? Rätt? Nej, verkligen inte. Men just nu känns det som att det åtminstone är bättre än inget alls.

Kort sagt, jag älskar dig, saknar dig, och vill inget hellre än att ha allt som vanligt igen.